Dagens Ord

Evigheten blir inte en tillvaro i en himmel ”ovan där”, utan ett liv på en fullkomlig och förhärligad jord här.

Den fysiska skapelsen är inte något tillfälligt utan Guds eviga syfte: den skapades för att vara en avspegling av Guds vishet och härlighet och vara en plats där Gud och människa skulle bo tillsammans i evig harmoni och glädje.

Himmel på jorden var Guds ursprungliga avsikt och den har han inte övergivit.

Syndafallet öppnade dörren för destruktiva krafter i hela skapelsen, inte bara i människan själv. Därför omfattas inte bara människan utan hela skapelsen av försoningens upprättande och förvandlande krafter.

Människan ska få en ny förhärligad kropp och hela skapelsen ska till slut lysa och stråla av samma härlighet. I det märkliga avsnittet i Romarbrevet åtta visar Paulus att hela skapelsen våndas och längtar efter befrielse från syndens nedbrytande inflytande och få del av samma härlighet som väntar Guds barn.

Men dessa nedbrytande krafter har så helt genomträngt skapelsen att den måste upplösas i en våldsam doms-eld, för att ge rum åt ett helt nytt universum där Guds ursprungliga avsikt kan förverkligas.

Samma fruktansvärda domar kommer också drabba alla människor som gör uppror mot Skaparen och vägrar att omvända sig.

Flera psalmer visar att hela skapelsen ska glädja sig när Herren kommer för att döma jorden: alla

skogens träd och bergen ska jubla, strömmarna ska klappa i händerna och havet ska brusa med allt som fyller det.

Människan med en förhärligad fysisk kropp på tronen i den himmelska världen är garanten för att hela den fysiska skapelsen också ska förhärligas.

Våra kroppar är tempel där Gud ska förhärligas och det gäller också hela skapelsen!