Dagens Ord

Hur kommer man in i det prestationsfria livet – det som i Bibeln kallas “Guds vila”?

Det börjar med en uppenbarelse i vår ande om det andliga livets djupaste verklighet.

Vad innebär det?

En “aha-upplevelse” i vår ande: vi ser att det inte finns en gnutta egen prestation i det andliga livet.

Det flödar fram som strömmar av levande vatten när man lever i tro: i fullständigt beroende av Herren, i en djup och innerlig kärleksrelation med honom.

Man kan därför kalla det “trons vila”.

Men om man levt ett liv under kravet att prestera, vilket de allra flesta har gjort i olika grad, sitter kraven som tusen nålar i vår själ och vår kropp.

Och det tar tid att få ut dem!

Vi måste fatta ett beslut att vi av hela vår varelse inget hellre vill och behöver än att komma in i Guds

vila.

Men kravet att prestera livet har trängt ner i vårt undermedvetna – och det undermedvetna styr våra

medvetna tankar och känslor.

Hur ändrar man på det?

Vi måste låta Guds Ord tränga ner i vårt undermedvetna för att där utrota all stress, oro och prestationstvång och skapa den djupa Gudstro och förtröstan som leder till en djup, inre vila.

Det innebär att vi måste sluta att tänka prestationstankar och känna prestationstvång – lugna ner vår oroliga lilla själ, tvinga våra tankar och känslor till stillhet, öva oss i att vara stilla inför Gud.

Och det tar tid!

Tusen tankar och känslor flyger genom ditt sinne så fort du försöker vara stilla i Guds närvaro. Det är en övning som måste göras med målmedveten bestämdhet, utan att ge upp!

Det går att med den Helige Andes hjälp “lugna och stilla sin själ” – sin lilla oroliga jorde-själ.

Men sedan kommer det som tar ännu längre tid!

Kroppen – nervsystemet!

Prestationskravet har satt sig i våra nerver.

Och det är våra nerver som styr vårt beteende.

Vårt nervsystem måste programmeras om från prestation till vila.

I Guds närvaro, i den Helige Ande, finns en förunderlig stillhet och vila, och när vi tvingar oss själva att förbli där – inte rusar igenom en kort andaktsstund, utan verkligen tar tid inför Guds ansikte – tränger hans vila och underbara frid sakta men säkert in i vårt nervsystem och löser upp de spänningar och den stress som satt sig där.

Man skulle kunna kalla det en gudomlig invasion och omprogrammering av vårt nervsystem.

Vi blir som små lugna och tillfredsställda barn i Faderns famn.

Har du kommit in i den prestationsfria vilan?